Vallgraven lagstiftaren byggde — skydd och tak i samma lag
Kapitel 1 av 6 · 4 min
Familjens åtta första steg har handlat om vallgravar bolaget bygger själv. Det nionde och sista steget öppnar källan ingen bolagsledning kan bygga: lagen — men med en twist som är kursens kärna: skyddet och taket är samma dokument.
Kursens första exempel är påhittat från första raden: Kustleden Elnät AB, ett regionalnätsbolag med 340 000 anslutna kunder, bär en kapitalbas på 5 000 miljoner kronor (nätmätare, ledningar, stationer — bokfört värde) och en intäktsram som bolaget inte förhandlat: 6,4 procent tillåten avkastning på kapitalbasen, räknad fram av regleraren som statsobligation tio år (2,0 procent) plus ett riskpåslag (4,4 procent) — 5 000 × 6,4 % = 320 miljoner kronor per år. Det är ramen: priset på nätet, satt av myndighet, omräntat årligen. Kontraktet är dubbelriktat och det är regleringsmoatens definition: EXKLUSIVITETEN (ingen annan får bygga nät till Kustledens kunder — tillståndet är bolagets) betalas med TAKET (320 miljoner är inte golvet utan taket — vinsten över det späds ut eller skärs ner vid nästa omräkning). Lagen bygger vallgraven och lagstiftaren äger den. Grannarna äger sina vyer och kursen lämnar dem dit: katalysatorfamiljens regulatoriska kurs (v18) äger regleringsbeslutet som PRISHÄNDELSE (rambeslutets dag), riskfamiljen (rk-06) äger regleringen som NEDSIDRISK, kraftförsörjningsskolan (km-047) äger sektorlexemplen — denna kurs äger frågorna från moatsidan: hur hög är barriären, vad kostar skyddet, vem kan riva det. Och en terminologisk notering direkt: ordet INKLÅSNING (0 träffar i registrets kursflora före denna kurs) är neutralt här — kunden är låst till nätet (mätare och ledning är fysiska), men INLÅSNINGEN i familjens femte steg (mt-05) är bolagets verktyg mot kunden; i regleringsfallet är det LAGEN som låser marknaden mot utmanaren. Två olika lås, två olika nycklar.