Organisk vs förvärvad tillväxt — spåra källan

Tänk dig två bolag som båda redovisar tolv procents intäktstillväxt. Det första har vunnit nya kunder, höjt priserna i takt med värdet och släppt en produkt som marknaden väntat på — tillväxten är född inuti verksamheten. Det andra köpte en konkurrent i januari; från köpedatumet räknas målbolagets intäkter in i koncernen, och konsolideringen driver upp tillväxtsiffran utan att en enda ny kund vunnits.

Resultaträkningen visar i båda fallen samma sak: tolv procent.

Det är detta kurshäftet handlar om: skillnaden mellan organisk tillväxt — växt som verksamheten skapat själv — och förvärvad tillväxt — växt som köpts och konsoliderats. Skillnaden avgör hur hållbar tillväxten är, hur mycket kapital som krävdes för den, och vilket pris som är rimligt att betala för den.

En procentsats är bara en växelkurs; källan bakom den är själva valutan.

Organisk tillväxt har tre motorer: volym (fler kunder, mer sålt per kund), pris (högre priser som markningen bär) och nytänkande (nya produkter eller marknader som växer fram ur den befintliga verksamheten).

Gemensamt för alla tre är att de finansieras av bolagets egna kassaflöde och bygger på det bolaget redan kan — kompetens, varumärke, maskiner, kundrelationer.

I årsredovisningen känns organisk tillväxt igen på ett par sätt. Segmenten växer utan att noten om förvärv tillför nya bolag. Investeringarna syns som ökade materiella tillgångar, utvecklingskostnader eller lager — inte som en svällande goodwillpost på balansräkningen.

Inom återkommande intäkter, som V02-kursen behandlar, blir organisk tillväxt dessutom extra tydlig: befintliga kunder som stannar och utökar är den renaste formen av inre tillväxt som finns.