Co-investeringen — andelen bredvid fonden

Utgångspunkten är en enda affär (påhittade tal): ett bolag som fonden köper för 100 och utfasar för 200 — grovmultipeln 2,0x. Fondens LP äger affären via fonden: på brutto 200 betalas tjugo procent carry på vinsten 100, alltså 20, och tolv enheter avgifter under livet — LP:n får 168 av 100 insatta. Co-investorn äger samma affär direkt, bredvid fonden, utan förvaltningsavgift och utan carry på biljetten: 200 av 100.

Gapet är 32 enheter — fondens pris för exponeringen på just denna affär, ur LP:s öga. Så långt är biljetten gratis pengar. Men meningen har en andra halva som inte står på fakturan: co-investorn blev erbjuden denna affär, fonden valde bland alla. Priset på urvalet syns inte i exemplet — och det är kursens egentliga ämne.

GP:n delar affärer av tre skäl. Kapacitet: fonden är full eller affären för stor för mandatet — delandet är strukturellt nödvändigt (historiens skäl från kursens evolution) och urvalet neutralt. Riskdelning: GP:n vill avlasta sin egen balansräkning på affärer den ändå tror på — urvalet mild. Tvivel: GP:n vill ha sällskap just där övertygelsen är svagast — urvalet ogynnsamt. Ingen LP:n ser vilken av de tre som gäller; erbjudandebrevet ser likadant ut i alla fallen. Kursens modell (påhittade tal) sätter tal på skillnaden: fondens helägda affärer bär grovmultipeln 2,10x — LP:n får 210 minus carry 22 minus avgifter 12, alltså 176 — medan de erbjudna affärerna bär 1,70x, och co-investorn utan avgifter får 170.

Gapet är 6 enheter till fondvägens fördel, trots att fondvägen bär 34 enheter i avgift och carry. Den gratis biljetten till fel konsert kostade mer än den med avgift — i modellen, med forskningens blandade bild som bakgrund (kursens historik bär den).