Riskmåttens karta — fem mått, fem frågor, innan formlerna

Grannkursen rs-01 — volatilitet och risk — drar den grundläggande skiljelinjen som allt annat vilar på: det FINNS två helt olika sorters risk. Den första är prisets PENDLING — aktien som köptes för 100 kronor och i mora ligger på 84 trots att inget hänt i bolaget; smärtsam att se, men inte i sig en förlust, ty priset är andras åsikt just nu och inte bolagets verklighet. Den andra är KAPITALETS FÖRLUST — bolaget som lånade för mycket, torde inte betala räntan och där aktien som köptes för 100 kronor slutgiltigt är värd noll eller nära noll; ingen väntan läker den skadan.

Svängningar kan bli förluster om paniken tvingar en säljare, och förluster börjar ofta som svängningar — men de är två olika fenomen, och hela riskmåttens värld delar sig på den linjen.

Varför har då samma svåra ord 'risk' FEM vanliga mått? Därför att ingen enskild siffra svarar på alla frågor. Volatiliteten beskriver pendlingens bredd — men säger inget om VAR pendlingen sker (en pendling på grund av ränta är inte en pendling på grund av konkursoro). Beta beskriver rörelsen RELATERAD till marknaden — men blandar ihop fall orsakade av marknaden med fall orsakade av bolaget.

Sharpe-kvoten ställer avkastning mot pendling — men vet inte skillnaden mellan välförtjänt och oförtjänt risk. VaR anger en tröskel för dåliga dagar — men talar inte om hur dåligt det blir NÄR tröskeln brister. Drawdown mäter det djupaste historiska fallet — men historien är ingen garanti för framtiden. Fem mått, fem frågor, fem blindfläckar: det är kartan denna kurs bygger.

Två aktier, fyra år vardera. Aktie A: +4, +6, +10 och +12 procent. Aktie B: −14, +6, +18 och +22 procent. Medelavkastningen är IDENTISK: A ger (4 + 6 + 10 + 12)/4 = 32/4 = 8,0 procent om året, och B ger (−14 + 6 + 18 + 22)/4 = 32/4 = 8,0 procent om året. Den som bara läser medeltalet — årsredovisningens absolut vanligaste siffra — ser två likadana aktier.

Men ingen som ägt dem skulle kalla upplevelsen lika: A:s värsta år var +4, B:s värsta år var −14. Skillnaden heter volatilitet, och den mäts med standardavvikelsen: avståndet från medelvärdet, i genomsnitt, räknat som roten ur medelkvadraten.

Räkningen för A: avvikelserna från medlet 8 är −4, −2, +2 och +4; kvadraterna 16, 4, 4 och 16; summan 40; delat med antalet år 4 ger 10; roten ur 10 är 3,16 procent. Räkningen för B: avvikelserna är −22, −2, +10 och +14; kvadraterna 484, 4, 100 och 196; summan 784; delat med 4 ger 196; roten ur 196 är 14,0 procent.

A pendlar typiskt omkring tre procentenheter från sitt medel, B fjorton. Förhållandet: 14,0/3,16 = 4,4 — B pendlar drygt fyra gånger bredare med SAMMA genomsnittliga avkastning. Det är den insikten som gör volatiliteten till måtten mått: medeltalet döljer pendlingarna, standardavvikelsen blottlägger dem.