Ett mått, en fråga — varför tre divisioner behövs
Chapter 1 of 6 · 4 min
rp-01 ritade kartan med fem mått och fem frågor. Detta kapitel visar varför tre av dem — Sharpe, Sortino, Calmar — hör ihop som en familj: de jämför alla avkastning med risk i ett tal, men de straffar olika dåligt beteende.
10x Insight
Kursens exempelportfölj bärs genom alla tre kapitlen med oförändrade tal: avkastning 12,0 procent per år, riskfri ränta 2,0 procent, volatilitet 10,0 procent, nedsidig volatilitet 7,0 procent, maximalt drawdown 15,0 procent.
En portföljrapport som bara visar avkastning är en halv rapport: 12,0 procent om året låter bra tills frågan kommer — med hur mycket pendling, hur djupa fall och hur ofta? Riskjusterade mått är familjen av divisioner som svarar på just de frågorna: avkastning i täljaren, ett riskmått i nämnaren, ett tal som ut.
Idén är gammal och god — ju mer avkastning per enhet risk, desto bättre — men allt hänger på vad som menas med RISK.
Tre svar har överlevt. Sharpe (kapitel 2): risken är HELA volatiliteten, alla avvikelser från medelvärdet, upp som ner. Sortino (kapitel 3): risken är bara NEDSIDIGA avvikelser — uppgångar stör inte, fall gör ont.
Calmar (kapitel 4): risken är det värsta som hände — det djupaste sammanhängande fallet från topp till botten. Tre olika bilder av samma portföljhistoria, och ingen av dem kan ersätta de andra.
Kursens exempelportfölj bärs genom alla tre kapitlen med oförändrade tal: avkastning 12,0 procent per år, riskfri ränta 2,0 procent, volatilitet 10,0 procent, nedsidig volatilitet 7,0 procent, maximalt drawdown 15,0 procent.
Tre divisioner ger tre betyg — och kapitel sex visar att INGET av dem är rätt eller fel; de svarar på olika frågor.