Konvertibler och hybridkapital — skulden som kan bli eget kapital

Ren skuld och rent eget kapital är begripliga ytterligheter: långivaren har rätt till ränta och amortering men aldrig mer, aktieägaren har rätt till allt som blir över men aldrig garanterat något. Mellan dem lever en hel familj instrument som LÅR av skulden och LÅNAR av aktien: konvertibeln är ett lån som kan förvandlas till aktier — skuldens säkerhet med aktiens uppsida; preferensaktien är en aktie med fast utdelning och företräde framför de vanliga — aktiens evighet med skuldens utdelningslogik.

Gemensamt namn i finansspråket: hybridkapital, och det är ett bättre ord än det låter, ty 'hybrid' här betecknar inte en tvekande kompromiss utan en medveten konstruktion — varje hybrid är byggd för att ge utfärdaren något skulden inte ger (billig kupong, evig löptid, kapitalklassificering) och innehavaren något aktien inte ger (kön i betalningsordningen, förutsägbar utdelning).

En konvertibel är ett obligationslån med en inbyggd rättighet: långivaren får, under vissa villkor och till ett på förhand bestämt pris, BYTA lånet mot aktier. Konkret exempel: ett bolag emitterar konvertibelt obligationslån med lösenbelopp 1 000 kronor, årlig kupong 2,0 procent och konverteringskurs 125 kronor — det vill säga rätten att byta varje lån på 1 000 mot 1 000/125 = 8 aktier. Varför skulle någon låna ut till 2,0 procent när vanliga obligationer för samma bolag bär 5,0? Därför att kupongen bara är halva ersättningen: den andra halvan är OPTIONSVERDET, rätten att i stället för 1 000 kronor ta emot 8 aktier — och om aktien vid lösen handlas till 160 kronor är de 8 aktierna värda 8 × 160 = 1 280 kronor, en avkastning på 28,0 procent på lösenbeloppet.

Utfärdarens besparing — 5,0 minus 2,0 = 3,0 procentenheter, eller 30 kronor om året per tusen — är alltså priset bolaget betalar för valrätten.

De två utfallen, räknade färdigt: GÅR AKTIEN TILL 160 — konvertera. 8 aktier × 160 = 1 280 kronor; innehavaren står över aktiens uppsida (minus att kupongen under åren varit lägre än marknadens). STANNAR AKTIEN PÅ 100 — konvertera inte. Att byta 1 000 kronor mot 8 aktier värda 8 × 100 = 800 vore en förlust på 200 kronor; lånet betalas tillbaka till 1 000 och innehavaren bär aktiens fall till liten del — golvet i strukturen.

MITT EMELLAN ligger paritetspunkten: aktie 125 ger 8 × 125 = 1 000, exakt lånets värde — där är de två utfallen lika mycket värda och där börjar optionen ha värde. Detta är konvertibeln i en mening: en obligation med golvet kvar och en bit av aktiens tak till ett pris av lägre kupong.