Aktiernas riskpremie — varför börsen betalar mer än statsobligationen

Ställ två tillgångar bredvid varandra. Den ena är ett index av börsens aktier, som i exemplen förväntas avkasta 8,0 procent per år över lång tid — prisökning och utdelning tillsammans. Det andra är statsobligationen, som ger 2,0 procent per år med nästan full säkerhet att beloppet betalas tillbaka. Subtraktionen ger 8,0 minus 2,0 lika med 6,0 procentenheter: det är aktiernas riskpremie — den extra avkastning som ägandet måste bjuda över utlåningen för att någon ska välja den ojämna resan före den jämna. Kursen använder samma läseregel som kreditpremien (ma-05) och med samma skärpa: en premie är bara ett tal om båda sidor mäts på samma sätt — samma valuta, samma periodlängd, samma behandling av skatt och kostnader.

En aktieavkastning före courtage mot en obligationsränta efter är ingen premie utan ett måttfel. Notera också vad subtraktionen INTE säger: den säger inte att aktier ÄR bättre, bara att marknaden historiskt betalat för deras osäkerhet — om den kommande trettioårsperioden blir obligationens, är premien ingen garanti. Det är hela kursens första och viktigaste budskap: premien är ett pris, inte ett löfte, och priser förändras med det de prissätter.

Låt exempeltalen måla de två resorna. Aktiemarknaden som helhet svänger med en standardavvikelse kring 17 procent på årsbasis (rs-01 äger volatilitetens hela mätning) — det innebär att ett normalår kan avvika många procentenheter från väntat, och att extremiteterna är talrika. Statsobligationen svänger kring 6 procent. Ännu tydligare är nedgångsåren: i en exempelserie av 40 år föll aktierna mer än 20 procent i 6 av åren — 6 delat med 40 lika med 15 procent av åren, ett år av sju — medan obligationerna gjorde detsamma i 1 av 40, alltså 2,5 procent. Det är detta premien köper: inte en sämre tillgång utan en krångligare väg till samma mål. Räkna premiens pris per riskenhet: 6,0 procentenheter delat med 17 procent svängning ger ungefär 0,35 procentenheter premie för varje procentenhet svängning — en krångelvräkning som gör de två tillgångarna jämförbara i en enda siffra.

Men notera listans sista rad också: premien betalar för SVÄNGNINGARNA, inte för katastrof. Ett år då aktierna faller 35 procent utplånar mer än fem års premie (5 gånger 6,0 lika med 30 procentenheter — och utfallet slår till i ett enda år), vilket är förklaringen till att premien måste vara just flera procentenheter: den ska bära inte bara de många små svängningarna utan de få stora fallen. Kursen levererar mekaniken; hur mycket osäkerhet en enskild läsare bör bära är portföljens fråga (pf-familjen) och aldrig en kursrekommendation.