Likviditet (Kvick)

Ett bolag kan vara solvent (lägre skulder än tillgångar) men ändå gå i konkurs — om det inte kan betala sina kortfristiga skulder i tid. Detta är skillnaden mellan solvens (long-term viability) och likviditet (short-term survival). Solvens handlar om bolagets totala balansräkning — är tillgångarna större än skulderna? Likviditet handlar om bolagets kassaflöde — kan bolaget betala räkningar som förfaller denna månad? Ett bolag med 1 miljard i tillgångar och 500 miljoner i skulder är solvent, men om 600 miljoner av skulderna förfaller imorgon och bolaget bara har 100 miljoner i kassa — går det i konkurs.

Likviditet är den mest akuta formen av finansiell risk. AKM1 mäter likviditet via kvickkvot (också kallad 'acid-test ratio'): (omsättningstillgångar − varulager) / kortfristiga skulder. >1,0 anses säkert; <0,5 är akut kris.

AKM1 har tre stabilitetsvariabler med olika tidshorisonter. Skuldsättningsgrad (V10) mäter långsiktig finansiell struktur — överlevnad över 5-10 år. Kassaflödesstabilitet (V12) mäter medelfristig förutsägbarhet — överlevnad över 1-3 år. Likviditet (V11) mäter den kortaste tidshorizonten — överlevnad över 30-90 dagar. Ett bolag med bra skuldsättningsgrad och bra kassaflödesstabilitet kan ändå ha akut likviditetskris om kundfordringar inte betalas i tid eller om checkräkningskrediten är fullt utnyttjad.

Lehman Brothers 2008 är det klassiska exemplet — bolaget var solvent på papper (tillgångar > skulder), men när kortfristiga finansieringskällor frös, kunde de inte betala dagliga förpliktelser och gick under på 48 timmar. Likviditet är den mest 'tysta' risken — den uppstår snabbt och utan förvarning.

Omsättningstillgångar består av tre huvudkomponenter: 1) Likvida medel — kassa, banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar (<3 månader). Detta är den mest 'flytande' komponenten — kan användas omedelbart. 2) Kundfordringar — fakturor som kunder ännu inte betalat. Normal löptid 30-90 dagar. Kan vanligtvis konverteras till kassa via factoring eller inkasso. 3) Varulager — råvaror, halvfabrikat, färdigvaror.

Svårast att konvertera snabbt; exkluderas från kvickkvot. Dessutom finns 'förutbetalda kostnader' och 'upplupna intäkter' — dessa är bokföringsposter som inte kan konverteras till kassa. En rigorös analytiker inkluderar bara likvida medel + kundfordringar i kvickkvot-beräkningen. Läs balansräkningen noggrant — vissa bolag har 'Övriga omsättningstillgångar' som kan innehålla blandat material.

Varulager består av tre delar: råvaror, halvfabrikat, och färdigvaror. Läs not om 'Varulager' i årsredovisningen för denna uppdelning. Råvaror är oftast lättast att sälja (commodity-priser). Halvfabrikat är svårt — det är specifikt för bolagets process. Färdigvaror kan säljas men ofta till rabatt (säsongsvaror, mode). Bedömning: 1) Lageromsättningshastighet (COGS / genomsnittligt varulager) — hög = bra; låg = dåligt. 2) Lageråldring — gammalt lager måste skrivas ner.

3) Säsongsberoende — retail-bolag bygger upp lager inför jul, säljer ned i Q1. Balansräkningen vid års slut kan visa onormalt hög/lågt lager. 4) Lageravskrivningar — om bolaget återkommande skriver ner lager, indikerar detta dålig prognostisering eller fallande efterfrågan. JM (byggbolag) har 'pågående arbeten' som liknar varulager — dessa kan vara stora och tar 1-3 år att konvertera till kassa.