Sekvensrisken — utfallsordningen som äger decenniet

Det genomgående exemplet är en portfölj värd 100 vid start och ett uttag på 7 i slutet av varje år, med fyra årsavkastningar som båda läsarna får: plus 30, plus 30, minus 10 och minus 10 — samma fyra tal, två ordningar. Läsaren Efter får nederbörden först: minus 10, minus 10, plus 30, plus 30. Läsaren Före får uppgången först. Genomsnittet är identiskt: aritmetiskt plus 10 per år, geometriskt plus 8,17 per år — talen är desamma eftersom produkten av faktorerna är kommutativ.

Ändå slutar Efter på 98,3 och Före på 110,5. Ingen av dem gjorde något fel; ingen av dem valde sina år. Skillnaden är inte skicklighet, tur i vanlig mening eller risknivå — det är sekvensen, och sekvensen är inte en sammanfattning utan ett liv.

Först kontrollen utan uttag. Bana Före: 100 gånger 1,30 blir 130, gånger 1,30 blir 169,0, gånger 0,90 blir 152,1, gånger 0,90 slutar 136,89. Bana Efter: 100 gånger 0,90 blir 90, gånger 0,90 blir 81,0, gånger 1,30 blir 105,3, gånger 1,30 slutar 136,89. Identiskt — matematiken minns inte ordningen när ingen krona lämnar. Nu samma banor med uttag 7 i slutet av varje år. Bana Före: 130 minus 7 blir 123,0; gånger 1,30 minus 7 blir 152,9; gånger 0,90 minus 7 blir 130,61; gånger 0,90 minus 7 slutar 110,549.

Bana Efter: 90 minus 7 blir 83,0; gånger 0,90 minus 7 blir 67,7; gånger 1,30 minus 7 blir 81,01; gånger 1,30 minus 7 slutar 98,313. Gapet är 110,549 minus 98,313 lika med 12,236 — tolv procent av startkapitalet, på identiska tal och identiska uttag.