Terminalvärdet — DCF:s andra halva: det som händer efter prognosisperioden

Börja med den grundläggande identiteten. Ett tvåstegs-DCF delar bolagets värde i två poster: summan av de diskonterade kassaflödena under prognosisperioden, och nuvärdet av allt som händer efter den. Posten efter kallas terminalvärdet. Det genomgående exemplet är Nordanverk AB med påhittade tal: fri kassa 100,0 per år i tio år, diskonteringsränta 8,0 procent och evig tillväxt i terminalen 2,0 procent.

Periodens del blir 100,0 gånger annuitetsfaktorn 6,7101, alltså 671,0. Terminalvärdet blir 1 700,0 som räknas fram i nästa kapitel, och dess nuvärde efter diskontering tio år blir 787,4. Totalt 1 458,4 — varav terminalen bär 787,4 av 1 458,4, det vill säga 54,0 procent. Det är kursens första och viktigaste tal: med en försiktig evig tillväxt ligger mer än hälften av värdet efter prognosisperioden.

Gordon-vägen börjar med att lyfta periodens sista kassaflöde ett år i evigheten: Nordanverks 100,0 växer med 2,0 procent till 102,0 för år elva. Den eviga strömmen som börjar där är värd 102,0 dividerat med gapet 0,08 minus 0,02, alltså 102,0 delat med 0,06, vilket ger terminalvärdet 1 700,0 vid periodens slut år tio. För att få dagens värde diskonteras beloppet tio år med 1,08 i tiopotens — faktorn 2,1589 — och 1 700,0 delat med 2,1589 blir 787,4.

Lagt till periodens 671,0 ger det totala värdet 1 458,4. Notera arbetsfördelningen: perioden kräver tio rader med flöden, terminalen en enda division — och ändå bär divisionen mer än hälften av svaret. Det är därför kursen ägnar nämnaren ett eget kapitel.