Finanspolitik — statsbudget

Finanspolitik innebär användning av statsbudgetens utgifter och intäkter för att påverka ekonomin. Sverige har sedan 1996 fyra finanspolitiska ramverk: utgiftstak (begränsar statens utgifter), överskottsmål (1 procent överskott över konjunkturen), kommunalt balanskrav och statsskuldsmål.

Statsbudgeten 2024 på 1,2 biljoner kronor motsvarar 50 procent av BNP och gör Sverige till en av Europas mest statsfinansierade ekonomier.

Keynesiansk finanspolitik förespråkar motcykliska utgifter — öka i kriser, dra ner i uppgångar. Sverige följde detta under 1990-talets kris med krisprogram på 100 miljarder kronor (8 procent av BNP) för bankstöd och arbetsmarknadsåtgärder.

Coronapandemin 2020 föranledde liknande åtgärder på 400 miljarder kronor inklusive korttidspermitteringar och företagsstöd.

Sektoriell fördelning är central för investerare. Försvarsutgifterna ökade från 60 miljarder 2020 till 100 miljarder 2024 — en 67-procentig ökning som direkt gynnade Saab (som steg 200 procent under perioden).

Infrastruktursatsningar på 100 miljarder per år gynnar NCC, Peab och Skanska. Energiomställningen med 30 miljarder i EU-bidrag gynnar Vattenfall, ABB och Siemens Energy.

Skillnaden mellan politiska regimers finanspolitiska preferenser är en viktig variabel. Socialdemokratiska regeringar har historiskt prioriterat socialförsäkringar, utbildning och vård, medan borgerliga regeringar prioriterat infrastruktur, försvar och skattesänkningar.

Dessa prioriteringar påverkar direkt vilka sektorer som gynnas.

För svenska investerare är regeringsförklaringen och budgetpropositionen i september varje år kritiska händelser. När Kristersson-regeringen presenterade sin första budget 2022 med stora försvarsökningar, steg Saab 15 procent på en vecka.

Investerare som följer budgetpropositionen kan alltså identifiera sektoriella gynnare innan marknaden prissätter dem fullt ut.

Regeringen presenterar budgetpropositionen i september varje år med detaljerade anslag för kommande år. Investerare bör fokusera på 27 utgiftsområden, särskilt försvars- (område 6), infrastruktur- (område 22), näringslivs- (område 24) och energiområdet (område 21).

Förändringar jämfört med föregående år indikerar sektoriella gynnare och förlorare.

En mer ledande variabel är Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och finanspolitiska rapport, publicerad kvartalsvis. KI bedömer om den finanspolitiken är expansiv eller kontraktiv relativt konjunkturen — en viktig indikator på framtida BNP-utveckling.

Sverige hade 2023 neutral finanspolitik enligt KI, efter expansiv politik 2020–2022.

En tredje källa är kommunernas investeringsplaner, som publiceras av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Kommunala investeringar uppgår till 200 miljarder per år och påverkar direkt byggsektorn (NCC, Peab, Skanska) och infrastruktur (Eltel, Wästbygg).

När kommunerna stramar åt investeringar 2024 p.g.a. högre räntor, slår det direkt mot byggaktiernas orderstock.

EU:s Recovery and Resilience Facility (RRF) är en specifik fiscal kanal efter coronapandemin. Sverige fick 30 miljarder kronor i bidrag och 20 miljarder i lån under förutsättning att 50 procent gick till grön omställning och 20 procent till digitalisering.

ABB, Vattenfall och Siemens Energy var direkta mottagare via anbud.

För investerare är det också centralt att följa EU:s gemensamma finanspolitik. EU:s NästaGenerationEU-program på 750 miljarder euro är den största gemensamma fiscal interventionen i EU:s historia och påverkar indirekt svenska bolag via europeiska konjunkturer.

Investor som förstår både svensk och europeisk finanspolitik har en edge i sektoriell allokering.