1. Grunderna
Kapitel 1 av 6 · 4 min
QE och QT är centralbankernas balansräkningsverktyg som kompletterar styrräntan när räntan redan är noll — effekterna är kraftfulla och går direkt till fastighets- och tillväxtaktier.
10x-insikt
Sveriges Riksbank expanderade balansräkningen från 200 miljarder kronor 2014 till 700 miljarder 2020 via QE, vilket motsvarar 14 procent av svensk BNP.
Quantitative easing (QE) innebär att centralbanken köper statsobligationer och andra värdepapper från banker och investerare för att expandera balansräkningen och pressa ner långa räntor. Verktyget utvecklades som svar på nollränteproblemet — när styrräntan redan är noll kan centralbanken inte sänka den vidare, men kan fortfarande expandera penningmängden via tillgångsköp.
QE1 i USA 2008 innebar 1,25 biljoner dollar i köp av MBS och statsobligationer.
Kvantitativ åtstramning (QT) är motsatsen — centralbanken låter obligationer löpa ut utan att återinvestera, vilket krymper balansräkningen och pressar upp långa räntor. QT startades i USA oktober 2017 under Janet Yellen och i Sverige 2022 under Erik Thedéen.
Effekten är spegelvänd QE: räntor stiger, fastighetsaktier faller och värderingar pressas ner.
Sveriges Riksbank expanderade balansräkningen från 200 miljarder kronor 2014 till 700 miljarder 2020 via QE, vilket motsvarar 14 procent av svensk BNP. Detta var den största centralbanksinterventionen i modern svensk historia och skapade förutsättningar för den kraftiga fastighetsuppgången 2015–2021 — och det smärtsamma fallet 2022.
Mekanismen bakom QE går via två kanaler. För det första driver centralbankens köp upp obligationspriser och pressar ner räntor — investerare tvingas flytta till riskfyllda tillgångar som aktier och fastigheter.
För det andra ökar bankreserverna, vilket gör det billigare för banker att låna ut, vilket pressar ner bolåneräntor och företagslåneräntor.
För svenska investerare är kopplingen tydlig. Riksbankens QE 2015–2019 pressade ner bolåneräntorna från 3 till 1,5 procent och svenska fastighetsaktier (Castellum, Fabege, Hufvudstaden) steg 100–200 procent.
QT 2022–2023 vände detta: bolåneräntorna steg till 5 procent och fastighetsaktierna föll 60 procent. Effekten var störst på högbelåtna bolag som Heimdall och Corem.